|
Paneldebatten – hobbyn möter
beslutsfattarna!
Panelen bestod av: moderator Peter Edqvist
och Horst Brüning (MHRF:s styrelse), Helen Elmgren
(MHRF-försäkringen), Fredrik Westerlind (Folksam), Lars
Carlhäll och Mats Hjälm (Vägverket), Peter Ekman
(Bilprovningen), Anders Karlsson (ordförande i Riksdagens
trafikutskott), Stig Sjöberg (förlags AB Albinsson &
Sjöberg) samt Bengt Dieden
(frilansjournalist).
Paneldebatten hölls i samband med MHRF:s
förbundsstämma i Täby Park Hotell i Stockholm den 13 oktober.
Tanken var att deltagarna skulle få en givande diskussion med
representanter för myndigheter och organisationer som på olika
sätt påverkar vår hobby.
Och så blev
det.
Peter Edqvist, paneldebattens moderator, inledde
frågestunden med att uttala en förhoppning att deltagarna
skulle få en givande diskussion med panelens representanter
som på olika sätt påverkar vår hobby. Han uttalade en
förhoppning om många frågor och påståenden från auditoriet
bestående av representanter från MHRF:s medlemsklubbar.
Edqvist refererade till en enkät bland medlemsklubbar i
Sverige och samlarbilsklubbar i andra länder representerande
160 000 fordon. Resultatet visar sig vara likartat i alla
länder, nämligen att mer än 90 procent av fordonen körs mindre
än 150 mil om året och att 90 procent är värda under
150 000 kronor. Det kom också fram i enkäten att svenska
entusiaster inom hobbyn är borta från hemmet sammanlagt 125
000 nätter årligen för fordonsaktiviteter. MHRF omfattar mer
än 150 klubbar som i sin tur representerar runt 100 000
medlemmar. Av dessa är 97 procent män.
Stig Sjöberg tillade att det säljs ca 250 000
tidskrifter om hobbyn varje månad och att dessa läses av
omkring en miljon människor.
Frågorna som ställdes till panelen
berörde bland andra följande ämnen;
Saknade tillverkareintyg
Triumph Club of Sweden tog upp frågan om varför
Vägverket kräver tillverkarintyg för bilar där tillverkningen
upphörde för 25 år sedan. Klubben efterlyste en mindre rigid
hållning från myndighetens sida i frågan.
– Horst Brüning påpekade att MHRF har bemyndigande att
utfärda ursprungsintyg.
Skrot och inregistrering
Från Volkswagenhistoriska Klubben ställdes frågan om
man kan få in en skrotad bil i registret igen.
– Svaret blev att om fordonet är skrotat med
skrotningsintyg går det inte att få in det i registret igen.
Eventuellt kan det gå om bilen betraktas som nytillverkad. Om
fordonet däremot är administrativt skrotat kan det gå att föra
in det i registret igen. Tidsgränsen för detta är tre år.
Bilbälten, barn och
trehjulingar
Barn över 135 cm längd ska enligt lagen
alltid använda godkänt bilbälte. Vissa äldre fordon behöver
däremot inte vara utrustade med bilbälten. Det diskuterades
för och emot att ha barn med sig vid färd i äldre fordon.
Barnen ansågs trots allt vara hobbyns framtid. Om bälten
eftermonteras bör detta ske i de ursprungliga infästningarna.
Om infästningspunkter saknas måste sådana anbringas på ett
professionellt sätt.
– Bilprovningens och Vägverkets representanter påpekade
att anledningen till en restriktiv hållning när det gäller att
färdas utan bälte har sin grund i Nollvisionen, det vill säga
att förhindra dödsfall i trafiken. I dag omkommer cirka 360
människor årligen i trafiken. Statistik på hur ofta barn eller
samlarfordon är inblandade i dödsolyckor fanns dock ej.
– Horst Brüning påpekade att trafiksäkerhet och
miljöansvar är ledstjärnor för MHRF:s verksamhet och att vi
härigenom ska kunna använda gårdagens fordon på morgondagens
vägar.
En representant från Willys Jeepklubb konstaterade att
i frågor om gammelbilars användning och säkerhet gäller sunt
förnuft liksom i de flesta andra bedömningar.
– Varken panel eller deltagare hade några invändningar.
Mc-bilklubben påtalar att bältesinfästning kan vara
svårt på deras fordon. Måste trehjulingar ha bälte? Undantag?
Kommentarer? Klubben påpekade att man inte krävde något besked
utan mer att frågan väcktes.
Internationellt regelverk
Det diskuterades även kring gammelbilshobbyn ur ett
internationellt perspektiv. Den kände finske rallyföraren, och
numera EU-politikern, Ari Vatanen har hävdat att regelverket
för historiska fordon ska skrivas på ett sådant sätt att dessa
fordon inte oavsiktligt drabbas av regler deras brukare har
svårt eller omöjligt att efterleva. I vissa länder ställs krav
på katalysator även för äldre fordon. Hur ser svenska
myndigheter på den frågan, ställdes från auditoriet.
– Svaret blev att frågan undersöks men att man från
berörda myndigheter inte ser frågan som primär.
Registreringsskyltar mc
Från Svenska Kawasaki Z1300 Klubben ställdes frågan om
någon lagstiftning om främre registreringsskylt på mc är
aktuell.
– Svaret blev att det är viktigare att mc-förare syns
på vägen, kanske genom att bära reflexväst under färd.
Vägverket arbetar dock med frågan.
Körkortskrav för mc-bilar
Från Mc-bilsklubben ställdes frågan om det var någon
ändring på gång beträffande körkortskrav för mc-bil.
– Ingen ändring är aktuell blev svaret. Frågeställaren
tillade dock för att vara på den säkra sidan att han vädjade
till Vägverket att noga tänka sig för innan eventuell ändring
gjordes.
Vinterdäck på tyngre fordon
Det diskuterades även kring frågan om vinterdäck på
tyngre fordon.
– Podiet konstaterade att en stor husbil ska ha
vinterdäck men att den fortfarande får framföras i
110
km/h om den är konstruerad för denna
hastighet.
Motorhistoriska Dagen
Svenska Volkswagenveteranerna tipsar övriga klubbar om
att slå ett slag för Motorhistoriska Dagen som firas varje
sommar. Exempelvis kan klubben visa miljöfordon, bjuda in
politiker med mera. Ett 20-tal klubbar hade genomfört
arrangemang av detta slag under 2007 framkom
det.
(Officiellt datum för kommande Motorhistoriska Dagen är
den 7 juni 2008, kansliets anm.).
Miljöpåverkan
Svenska Lanciaklubben efterlyste att man istället
talade om avgasreningens resultat istället för att diskutera
om bilar ska ha katalysator. Kanske kraven går att uppnå utan
katalysator? En representant från Volvo 164 Club of Sweden
önskade en mer nyanserad debatt i samhället där flygets
miljöpåverkan också vägdes in samt att överkonsumtion av
diverse prylar är en lika stor miljöpåverkande faktor som
landsvägstrafiken. Klubbarna diskuterade även handeln med
internationella utsläppsrätter och huruvida denna handel kunde
användas inom klubbverksamheten. Scandinavian Chevy’s
Association 49-54 tog i sammanhanget upp frågan om
möjligheterna att köra äldre fordon på E85.
– Podiet varnade för att tanka sitt fordon med etanol
om inte nödvändiga konverteringar gjorts. Detta bland annat på
grund av den ökade brandrisken.
Total skatte- och
registreringsbefrielse
Nordvärmlands Veteranteknikers representant tog upp
frågan om hur myndigheterna ser på möjligheten att ha total
skatte- och registreringsbefrielse för riktigt gamla bilar.
– Mats Hjelm från Vägverket omtalade att någon form av
återkommande kontroll av entusiast- och veteranfordon kommer
att rekommenderas. Ett förslag är att fordon av årsmodell 1960
och äldre omfattas av specialbestämmelser i skatte- och
besiktningshänseende. Lagtexten är under utarbetande.
Modifierade fordon
Annonsmagasinets redaktör Gunnar Geijer tog upp frågan
om modifierade äldre fordon. I motortidningsannonser kan man
se T-Ford Coupé med Chevrolet V8-motor och Jaguar-bakaxel
registrerade som “årsmodell 1927 och därför
besiktningsbefriade”. Vad ger detta för signaler till
Vägverket?
– Vad gäller fordon som byggs om efter besiktning och
sådana som registreras med fel årsmodell svarade panelen att
problemen är kända och att diskussion angående återkommande
besiktningar av äldre fordon pågår.
Frågestunden avrundades med en
inbjudan till gemensam lunch.
Sammanställt av Bengt Dieden, även sekreterare i
Svenska Maseratiklubben
(Paneldebatten i sin helhet finns att läsa på vår
hemsida www.mhrf.se, kansliets
anm.).
| 
