[2011-08-30 13:32] Motorhistoriska Riksförbundet anser att de regelverk och rutiner som Transportstyrelsen tillämpar vid hanteringen av de historiska fordonen vid ursprungskontrollen är för komplicerade, i många fall direkt orimliga och därtill kostnadsdrivande för såväl den enskilde fordonsägaren som för myndigheten. För att få bukt med problemet samlas berörda fordonsägares erfarenheter in. I februari 2008 tog Transportstyrelsen, före detta Vägverket, över ansvaret för ursprungskontrollen från Bilprovningen. I samband med övertagandet lovade myndigheten att man avseende de historiska fordonen skulle använda sig av samma tillämpning som tidigare. Motorhistoriska Riksförbundet (MHRF) har följt utvecklingen sedan Transportstyrelsens övertagande och kan konstatera att de, trots löftet, successivt har infört en ny praxis som för ägare av historiska fordon inneburit allt större insatser, såväl i tid som ekonomiska. Dessa har även blivit större för MHRF när allt fler fordonsägare behöver hjälp med att möta Transportstyrelsens krav i samband med en ursprungskontroll. Trots alla insatser har MHRF noterat att många ägare till historiska fordon inte får sin ansökan godkänd. – Inte sällan är det fall där Bilprovningen tidigare utan problem hade godkänt ett fordon, säger Jan Tägt, generalsekreterare och ansvarig för ursprungskontroller på MHRF. Just handläggningstiden är talande för hur onödigt krångliga kraven har blivit; det finns fall där beslut tagits flera år efter fordonsägarens ansökan. Bland dem som fått sin ansökan avslagen finns det enskilda fall som överklagat Transportstyrelsens beslut. Utgången är ofta negativ, även efter prövning i till exempel Förvaltningsrätten. Det finns även fall där Transportstyrelsen själva prövar tillämpning av deras egna föreskrifter och instruktioner. Besluten i dessa fall kan inte överklagas.   Bland Transportstyrelsens alla krav som vållat stora problem i samband med ursprungskontroller av historiska fordon är ett att ägaren, vid avsaknad av registreringsbevis i original eller av svenskt arkiv vidimerad kopia, ska kunna uppvisa ett tillverkarintyg. Den enskilda kan med stor sannolikhet inte frambringa det önskade dokumentet, särskilt med vetskap att det har uppskattats att det i världen funnits totalt 24 000 tillverkare. Merparten av dessa existerar helt enkelt inte längre eller har genomgått sådana förändringar så att det rör sig om helt annan verksamhet där intresset eller förmågan att hjälpa till är låg eller obefintlig visar erfarenheter från MHRF. Ett annat är kravet på en obruten fångeskedja, från tillverkare via bilhandlaren till dagens ägare. – Många i dag oregistrerade fordon förvärvas ofta från dödsbon, förklarar Jan Tägt. Köp av lös egendom är som bekant reglerat i köplagen och här ställer Transportstyrelsen med andra ord högre krav än vad allmän rätt och praxis föreskriver. Enligt MHRF finns det fler exempel som faller på sin egen orimlighet, säkert långt fler än vad de själva känner till. Därför efterlyser MHRF nu erfarenheter från fordonsägare som under de senaste åren inte har fått sitt fordon godkänt av Transportstyrelsens ursprungskontroll. Anledningen är att MHRF ska kunna få en samlad bild av omfattningen och de bakomliggande skälen till myndighetens negativa beslut. – De samlade erfarenheterna kommer självfallet även ge ytterligare substans i dialogen som vi kommer att föra med Transportstyrelsen i höst, säger MHRF:s generalsekreterare. Göran Schüsseleder, tf kanslisekreterare MHRF   Motorhistoriska Riksförbundet vill gärna ta del av erfarenheter i samband med ursprungskontroll av historiska fordon. Har du några, såväl positiva som negativa, vänligen kontakta förbundets generalsekreterare Jan Tägt (du hittar honom här).   Från den 4 februari 2008 tog Vägverket, numera Transportstyrelsen, över uppgiften att göra ursprungskontroll av fordon inför registreringsbesiktning. I de fall Transportstyrelsen behöver hjälp med att säkerställa ett historiskt fordons fabrikat, modell eller tillverkningsår hänvisas fordonsägaren till Motorhistoriska Riksförbundet (MHRF). För att MHRF ska kunna hjälpa till ska ett historiskt fordon vara i, eller återställt till, originalskick. Tidstypiska modifieringar av mindre omfattning kan under vissa omständigheter godkännas.

[2011-05-30 17:08] MHRF har i frågan om mervärdesskattens framtid lämnat synpunkter på EU:s grönbok. I den finns i avsnittet 5.1.2. ”Undantag från mervärdesskatteplikt” som direkt berör förbundets medlemsföreningar. I Sverige och många andra länder inom EU finns undantag för ideella föreningar från skyldighet att redovisa moms. I Sverige finns också ett mycket starkt politiskt stöd för att det även så ska förbli. MHRF har särskilt pekat på att den enskilde individ som engagerar sig i föreningen gör det för att personen vill bidra med sin kompetens och tid. Därigenom uppstår i grunden förutsättningen för föreningens verksamhet. Ett viktigt incitament är då att regelsystemet är rimligt och proportionellt till dess syfte och därmed inte är alltför administrativt belastande för berörda. Det gäller för såväl den enskilda föreningen som myndigheter. Systemet måste därför vara begripligt och tillämpningsbart för såväl den ideelle föreningskassören som föreningens styrelse sammantaget. Ökar den administrativa bördan finns en uppenbar risk att föreningarna dräneras på sin förtroendevalda och funktionärer. Dagens momslagstiftning är komplex vilket uppenbart ökar risken för felaktigheter oavsett vilja att motsvara kraven. En sannolik konsekvens om momsskyldighet införs är därför även en markant ökad administration för kontrollerande myndigheter. För att främja och därmed stödja det ideella engagemanget hos medborgarna och därmed de positiva krafterna i samhället anser MHRF att medlemsstaterna i ett framtida momsdirektiv måste få rätten att undanta den ideella sektorn från att ingå i momssystemet. Läs MHRF:s hela svar på här (PDF). Jan TägtGeneralsekreterare MHRF